Arkiv
-
Vol 145 Nr 1-2 (2024)
Entomologisk Tidskrift 145 (1-2): 1-64.
Omslagsbild:
En ängssmygare, Ochlodes sylvanus (Esper, 1788), vilar på ett grässtrå. Foto: Emma Wahlberg.
-
Vol 144 Nr 4 (2023)
Entomologisk Tidskrift 144 (4): 145–192.
Omslagsbild:
Under årets entomologmöte i Arjeplog gav sig ett antal entomologer ut på exkursion till kalfjället på Bäno. Foto: Leif Björk.
-
Vol 144 Nr 3 (2023)
Entomologisk Tidskrift 144 (3): 81–144.
Omslagsbild:
Porträtt av hedspolvivel, Coniocleonus nebulosus (Linnaeus, 1758), på Skillingaryds skjutfält. Foto: Alexander Berg. Läs mer om detta spännande återfynd på på sidorna 137–143.
-
Vol 144 Nr 1-2 (2023)
Entomologisk Tidskrift 144 (1–2): 1–80.
Omslagsbild:
Heliothis nubigera (Herrich-Schäffer, 1851) från Öland Ås, Enetri 29:e augusti 2022. Foto: Håkan Johansson. Arten är ny för Sverige och föreslås det svenska namnet "ljust knölfly".
-
Vol 143 Nr 4 (2022)
Entomologisk Tidskrift 143 (4): 165–244.
Omslagsbild:
Det blev ett efterlängtat fysisk entomologmöte i Bohuslän, med exkursioner på Orust och Tjörn. Foto: Oskar Gran.
-
Vol 143 Nr 3 (2022)
Entomologisk Tidskrift 143 (3): 93–164.
Omslagsbild:
Gångsystemen av Phloeosinus thujae (Perris, 1855) (Coleoptera: Curculionidae: Scolytinae) är lätta att känna igen, eftersom det knappt finns några andra arter som gör gångar under barken på döda enar i Sverige – än så länge. Foto: Åke Lindelöw.
-
Vol 143 Nr 1-2 (2022)
Entomologisk Tidskrift 143 (1-2): 1–92.
Omslagsbild:
Myrlejonsländan Distoleon tetragrammicus (Fabricius, 1798), hona, Gotland, Tofta skjutfält, Blåhäll, 9:e augusti, 2021. Foto: Håkan Elmqvist.
-
Vol 142 Nr 4 (2021)
Entomologisk Tidskrift 142 (4): 201–248
Omslagsbild
Brackstekeln Gretiella semirugosa (Stigenberg & Zhang, 2020) comb. nov., där släktet är namngivet efter klimataktivisten Greta Thunberg. Foto: Julia Stigenberg.
-
Vol 142 Nr 3 (2021)
Entomologisk Tidskrift 142 (3): 105–200
Omslagsbild
En hona av porricondylinen Dicerura rossica (Mamaev, 1960) som gömmer sig i en djungel av mossa (27:e juli, 2009). Foto: Mathias Jaschhof.
-
Vol 142 Nr 1-2 (2021)
Entomologisk Tidskrift 142 (1–2): 1–104
ISSN 0013-886x
Björnlunda, mars 2021Omslagsbild
Silverstreckad pärlemorfjäril, Argynnis paphia (Linnaeus, 1758), i Västergötland, juli 2020. Foto: Emma Wahlberg. -
Vol 141 Nr 4 (2020)
Entomologisk Tidskrift 141 (4): 129–208.
ISSN 0013-886x
Björnlunda, december 2020Omslagsbild
Stig Lundberg på jakt efter glanspraktbagge (Buprestis splendens (Fabricius, 1775)) i Katarapasset, Grekland. Foto: R. Mugerwa Pettersson, 2002. -
Vol 141 Nr 3 (2020)
Entomologisk Tidskrift 141 (3): 81–128.
ISSN 0013-886x
Björnlunda, juni 2020Omslagsbild
Par av stekelflugor, Sicus ferrugineus (Linnaeus, 1761), i sällskap av en glansstekel (Chalcidoidea). Foto: Niklas Johansson. -
Vol 141 Nr 1-2 (2020)
Entomologisk Tidskrift 141 (1–2): 1–80.
ISSN 0013-886x
Björnlunda, april 2020Omslagsbild
En rödmyra (Myrmica) på höghöjd. Foto: E. Wahlberg. -
Vol 140 Nr 3-4 (2019)
Entomologisk Tidskrift 140 (3-4): 145–208
ISSN 0013-886x
Björnlunda, februari 2020Omslagsbild
Ljusmikroskopisk bild av sköldlusen Acanthococcus azaleae. Arten tillhör familjen filtsköldlöss (Eriococcidae). Läs mer på sidorna 157–165 . Foto: C. Fägerström. -
Vol 140 Nr 2 (2019)
Entomologisk Tidskrift 140 (2): 81–144
ISSN 0013-886x
Uppsala, juli 2019Omslagsbild
Storharkranken Tipula varipennis Meigen, 1818 är en medelstor harkranksart. Den förekommer ofta i fuktiga skogsmiljöer över stora delar av landet och de vuxna harkrankarna flyger i maj och juni. Foto: Anders Lindström. -
Vol 140 Nr 1 (2019)
Entomologisk Tidskrift 140 (1): 1–80
ISSN 0013-886x
Uppsala, juli 2019Omslagsbild
Styltfluga (Neurigona quadrifasciata) som lyfter. Arten gäckade länge fotografen genom att konsekvent försvinna ur bild precis innan exponering. Förklaringen var att flugan skrämdes av mätblixten som vanligtvis sänds ut en 1/10s innan exponering. Lösningen var att sätta blixten i stroboskopläge (90Hz): Den första blixten fungerade då som startpistol och medan kameraslutaren var öppen (1/10s) hann blixten avfyra nio gånger vilket fångade flugans startmönster i en och samma bild. Foto: John Hallmén. -
Vol 139 Nr 4 (2018)
Entomologisk Tidskrift 141 (4): 205–394.
ISSN 0013-886x
Uppsala, december 2018Huvudlusen är inte den enda lusarten i Sverige, utan det finns många fler med intressant biologi. Hela Sveriges fauna av djurlöss (Phtiraptera) finns sammanfattade i denna bok, som grundar sig på ett doktorsarbete inom Artprojektet som huvudförfattaren Daniel Gustafsson har drivit. Totalt finns 322 lusarter i landet. De lever på allt från sånglärkor och vattensorkar till nötboskap och människor. I boken finns bestämningsnycklar till alla arterna. Du hittar också checklistor på vilka värddjur de olika lössen lever på och vice versa – uppgifter om vilka arter av löss man kan hitta på olika värddjur. För den som ytterligare vill fördjupa sig i ämnet är de 473 referenser som listas på slutet en guldgruva. Artiklarna är på engelska.
”Lusnumret” kan beställas från prenumerationskontoret för 200 kr, inkl porto. För övriga Norden gäller 250 kr och utanför norden 290 kr inkl porto. Skicka beställningar via e-post till pren@sef.nu.