Arkiv

  • Vol 142 Nr 3 (2021)

    Entomologisk Tidskrift 142 (3): 105–200

    Omslagsbild

    En hona av porricondylinen Dicerura rossica (Mamaev, 1960) som gömmer sig i en djungel av mossa (27:e juli, 2009). Foto: Mathias Jaschhof.

  • Vol 142 Nr 1-2 (2021)

    Entomologisk Tidskrift 142 (1–2): 1–104
    ISSN 0013-886x
    Björnlunda, mars 2021

    Omslagsbild
    Silverstreckad pärlemorfjäril, Argynnis paphia (Linnaeus, 1758), i Västergötland, juli 2020. Foto: Emma Wahlberg.

  • Vol 141 Nr 4 (2020)

    Entomologisk Tidskrift 141 (4): 129–208.
    ISSN 0013-886x
    Björnlunda, december 2020

    Omslagsbild
    Stig Lundberg på jakt efter glanspraktbagge (Buprestis splendens (Fabricius, 1775)) i Katarapasset, Grekland. Foto: R. Mugerwa Pettersson, 2002.

  • Vol 141 Nr 3 (2020)

    Entomologisk Tidskrift 141 (3): 81–128.
    ISSN 0013-886x
    Björnlunda, juni 2020

    Omslagsbild
    Par av stekelflugor, Sicus ferrugineus (Linnaeus, 1761), i sällskap av en glansstekel (Chalcidoidea). Foto: Niklas Johansson.

  • Vol 141 Nr 1-2 (2020)

    Entomologisk Tidskrift 141 (1–2): 1–80.
    ISSN 0013-886x
    Björnlunda, april 2020

    Omslagsbild
    En rödmyra (Myrmica) på höghöjd. Foto: E. Wahlberg.

  • Vol 140 Nr 3-4 (2019)

    Entomologisk Tidskrift 140 (3-4): 145–208
    ISSN 0013-886x
    Björnlunda, februari 2020

    Omslagsbild
    Ljusmikroskopisk bild av sköldlusen Acanthococcus azaleae. Arten tillhör familjen filtsköldlöss (Eriococcidae). Läs mer på sidorna 157–165 . Foto: C. Fägerström.

  • Vol 140 Nr 2 (2019)

    Entomologisk Tidskrift 140 (2): 81–144
    ISSN 0013-886x
    Uppsala, juli 2019

    Omslagsbild
    Storharkranken Tipula varipennis Meigen, 1818 är en medelstor harkranksart. Den förekommer ofta i fuktiga skogsmiljöer över stora delar av landet och de vuxna harkrankarna flyger i maj och juni. Foto: Anders Lindström.

  • Vol 140 Nr 1 (2019)

    Entomologisk Tidskrift 140 (1): 1–80
    ISSN 0013-886x
    Uppsala, juli 2019

    Omslagsbild
    Styltfluga (Neurigona quadrifasciata) som lyfter. Arten gäckade länge fotografen genom att konsekvent försvinna ur bild precis innan exponering. Förklaringen var att flugan skrämdes av mätblixten som vanligtvis sänds ut en 1/10s innan exponering. Lösningen var att sätta blixten i stroboskopläge (90Hz): Den första blixten fungerade då som startpistol och medan kameraslutaren var öppen (1/10s) hann blixten avfyra nio gånger vilket fångade flugans startmönster i en och samma bild. Foto: John Hallmén.

  • Vol 139 Nr 4 (2018)

    Entomologisk Tidskrift 141 (4): 205–394.
    ISSN 0013-886x
    Uppsala, december 2018

    Huvudlusen är inte den enda lusarten i Sverige, utan det finns många fler med intressant biologi. Hela Sveriges fauna av djurlöss (Phtiraptera) finns sammanfattade i denna bok, som grundar sig på ett doktorsarbete inom Artprojektet som huvudförfattaren Daniel Gustafsson har drivit. Totalt finns 322 lusarter i landet. De lever på allt från sånglärkor och vattensorkar till nötboskap och människor. I boken finns bestämningsnycklar till alla arterna. Du hittar också checklistor på vilka värddjur de olika lössen lever på och vice versa – uppgifter om vilka arter av löss man kan hitta på olika värddjur. För den som ytterligare vill fördjupa sig i ämnet är de 473 referenser som listas på slutet en guldgruva. Artiklarna är på engelska.

    ”Lusnumret” kan beställas från prenumerationskontoret för 200 kr, inkl porto. För övriga Norden gäller 250 kr och utanför norden 290 kr inkl porto. Skicka beställningar via e-post till pren@sef.nu.

  • Vol 139 Nr 3 (2018)

    Entomologisk Tidskrift 139 (3): 133–204.
    ISSN 0013-886x
    Björnlunda, juni 2020